991107 |
Blaiksjön som slammagasin och slutförvaring av bland annat 20-30 kg
cyanid. ScanMining säger att man vill minimera påverkan av den lokala miljön. Med Blaiksjön så blir miljöpåverkan koncentrerad till södra sidan. Norra sidan påverkas, men i mycket ringa omfattning. Vi som har stugor längs den norra sidan kan fortsätta att fiska i Tallträsket, vi kan fortsätta att hämta vårt dricksvatten i Tallträskbäcken. Även Storjuktan påverkas minimalt. Blaiksjön ligger på södra sidan och är redan förstörd av Vattenfall. Blaiksjön har inget eller ringa rekreationsvärde. Blaiksjön ligger inte i närheten av vare sig fast bebyggelse eller fritidshus. Kapaciteten i slammagasinet Blaiksjön kommer även att räcka till att användas som slammagasin för eventuella ytterligare fyndigheter utan att några nya dammbyggnationer blir nödvändiga. Med nuvarande takt på malmbasökningen kommer den planerade höjningen av Tallträsket inte att räcka. Malmbasen inklusive Svärtträskfyndigheten överstiger i dagsläget 9 miljoner ton. Tallträsket dimensioneras i dagsläget att ta hand om 8 miljoner ton. Slammagasinets funktion är att skapa tillräcklig uppehållstid så att restprodukterna kan sedimentera innan utsläpp sker. Blaiksjöns storlek gör att uppehållstiderna kan förlängas och sedimenteringen förbättras. I detta fall kan utsläppet göras direkt ner i den befintliga tunneln till Storuman. Inget slamvatten återförs till Storjuktan. Detta gör att miljöpåverkan av Storjuktan minimeras och fisket i Storjuktan och den nedströms liggande sportfiskesträckan inte berörs alls. Vid driftstart av slammagasinet Blaiksjön kan nivån sänkas till långt under den naturliga nivå som en gång fanns. På den nivån finns inga risker med dammläckage. Om höjning över den naturliga nivån är nödvändig finns all tid i världen att förbättra de befintliga dammarna så att de uppfyller de högsta säkerhetskrav. Dessa befintliga dammar har också haft möjlighet att sätta sig under de 25 år de har funnits. När det gäller förläggning av tryckledning till Blaiksjön så bör miljöpåverkan bli ungefär densamma som vid anläggning av en skogsbilväg. Avstånden till Blaiksjön konta Tallträsket diffar med max 500 meter. Materialet till vägen kan med fördel tas från de massor som måste avlägsnas för att starta dagbrottet. Förläggningen av tryckledningen till Blaiksjön bör dessutom bli avsevärt mycket billigare än till Tallträsket med tanke på underlaget. Översyn av ledningen kan hela tiden ske på fast mark, inga sättningar i en 15-20 meter hög och flera kilometer lång osäker vägbank som påverkas av omgivande vatten kan ske. En ytterligare fördel är att det vatten som tas i retur för anrikningsverket inte behöver pumpas. Dessutom kan det grund- och ytvatten som blir följden av dagbrottet pumpas tillsammans med slamvattnet upp till Blaiksjön för sedimentering. Blaiksjön avvattnar en mycket begränsad del av omgivande fjällsluttning. Den enda bäck som mynnar i Blaiksjön ansluter i det södra hörnet av sjön. Denna bäck kan med en mycket enkel omgrävning omledas till utsidan av befintlig damm och anslutas till den befintliga Övre Blaikbäcken. Vill man ytterligare minimera den naturliga tillrinningen till Blaiksjön kan ett dräneringsdike grävas längs med den sydvästra stranden och anslutas till bäcken ovan. Den enda nackdel jag kan se med Blaiksjön är enbart av ekonomisk natur under den tid som driften är igång. Är inte miljön värd denna uppoffring ? Citat från ScanMinings ansökan 9812: Sammanfattningsvis kan Blaiksjön karakteriseras som en konstgjord sjö utan naturligt fiskbestånd. Gemensamt för alla alternativ är att den fysikalisk-kemiska sammansättningen, efter mottagande av processvattnet från anrikningsverket, blir sådan att fauna och flora kommer att väsentligt förändras och i slutskedet helt försvinna. Ur miljösynpunkt kan Blaiksjön bedömas som det bästa alternativet i och med att den redan är "onaturlig". Efterbehandlingen kan med fördel bli att den täcks helt med vatten till en ny konstgjord sjö, vilket är tekniskt enkelt och ekonomiskt fördelaktigt. Slut citat. |